Marklund, Gaza, matblogg och 12-åringar

Fråga: Hur ser man att någon umgåtts intensivt med en 12-åring de senaste veckorna?
Svar: Personen i fråga går omvägar runt A-brunnar också när hon är ute med hunden på egen hand, samt försöker få hunden att också gå runt brunnarna.
***
Jag har skakat liv i Matbloggen igen. Får se om det håller.
***
Dagens viktigaste text: Catrin Ormestads Det går inte att fly från Gaza.
***
Jag har bara en undring när det gäller den hejdlösa Liza Marklund-debatten. Varför denna fixering vid sanna historier? Vad kommer detta omättliga sug efter eländeshistorier-ur-verkliga-livet ifrån? Varför är det så viktigt?
Ojsan, det var visst fler än en undring det där.
Hursomhelst, ända sedan jag läste ett forum där man diskuterade böcker, och flera efterlyste böcker som var sanna historier om eländiga liv, har jag grubblat över detta. Varför?
Själv känner jag mig inte särskilt lurad av Gömda, som jag faktiskt läste när det begav sig. Jag kände mig inte särskilt lurad av James Freys A million little pieces heller. Och den gillade jag.
En bra historia är en bra historia, alla bra historieberättare ger sin berättelse vad den behöver. Och man behöver inte ha forskat i vittnespsykologi för att veta att två människor kan berätta helt olika om samma skeende utan att någon av dem ljuger.
Däremot blir jag alldeles matt av alla dessa självutnämnda korstågsbloggriddare som nu härjar runt för att bekämpa Liza. Kära nån, lite proportioner någon?
Det bästa som har skrivits om Liza Marklund är fortfarande det som Åsa Linderborg skrev i höstas.