Skog och bilar

Vi är på landet, hunden och jag. Hunden skuttar över stock och sten och följer spår. Försvinner och hinner göra mig lagom orolig innan han dyker upp igen, 5-10 minuter senare, trött och glad. Är det för sent nu att få honom att lyssna på kommandon även med spännande spår under nosen? Är rädd för det.
Men det är härligt att se en glad fri hund.
Åker in till lilla staden och ser bilarna kretsa kring köpladorna, inte en människa cyklar, knappt någon tar bussen. Här kommer att krävas hårda tag för att ändra livsstilen mot ett mer hållbart håll, den saken är klar. Skulle man säga att det inte nödvändigtvis alltid är en mänsklig rättighet att åka i egen bil precis varenda meter man vill förflytta sig så skulle man väl få på käften.
Annars taggar vi ner och andas. Eldar i spisen. Försöker läsa, men det går sådär.
Snart är det nytt år och nya tag och nya vindar, städa i skåpen, på skrivborden, i livet, hej och hå...

Göra upp eld

Det är något essentiellt med eldstaden. Att hugga ved, spänta stickor, elda för värme och ljus.
Det är något utöver den romantiska brasan, något mer på djupet grundläggande.
Aase Berg skriver om att elda sitt hus, och hon är som alltid klok.
Förr drömde jag om balkong, kakelugn och sjöutsikt. Balkong har jag, men nu längtar jag efter trädgård i stället. Eller vissa dagar utsikt över takåsar.
Kakelugnen och sjöutsikten väntar jag fortfarande på.
Och drömmer om att långsamt värma upp rummet, som ett arbete, ständigt.

Kramas

11-åringen faller i funderingar efter att ha tagit del av Röda korsets senaste kampanj?
-Varför ska man kramas för de ensamma? Det är ju de som behöver kramar, men det är andra personer som står där på stan. Varför ska man krama dem, det är ju helt onödigt? Det vore väl bättre att krama de ensamma direkt?
Smart 11-åring man har...

Inte kryssa i alla rutor

Jag är inget stort fan av Mona Sahlin.
Men långt inne någonstans nickar den nästan bortglömda anarkisten lite belåtet åt det faktum att hon nobbade "årets fest" för att gå på Bruce-konsert.
Det är allt fortfarande lite skönt när någon struntar i vad man förväntas tycka, välja och göra. Heja Mona, hoppas du hade kul.

Tyst stad

"Sluta bygg gallerior i Stockholm läskiga människor" heter en grupp i Facebook.
Förutom att gallerior är sterila och vanligtvis bara består av opersonliga trista kedjebutiker, så finns ett betydligt viktigare skäl till att vara skeptisk.
Brittiska storföretaget Boultbee köper upp gallerior lika fort som borgerliga kommuner säljer ut dem. Och sedan blir det tyst. Boultbee sätter stopp för alla former av politisk och religiös aktivitet i galleriorna. De är bara till för kommersiella aktiviteter, säger man.
Först bygger glasar man in och bygger gallerior av alla naturliga offentliga mötesplatser. Sen förbjuder man all verksamhet utom shopping, och sätter effektivt stopp för möten, information och diskussioner som rör politik, eller för den delen religion.
Demokrati? Tja, alla kan väl gå hem och rösta på dagens fråga på nätet, typ "Vann rätt Idol" eller nåt?
I Stockholm har Boultbee köpt upp Bredäng Centrum, Fältöversten Centrum, Hässelby Gård Centrum, Högdalen Centrum, Ringen Centrum, Rinkeby Torg, Skärholmen Centrum, Tensta Centrum, Västermalmsgallerian och Älvsjö Centrum av Stockholms stad.
Handla inte där!

Dessa rädda män

Så rädda de är.
Den där sortens män som hugger som hungriga guldfiskar på varje antydan till krok.
Kvinnor som blivit misshandlade av sina män? "Det där har bara feministerna hittat på, det är minsann FLER män som misshandlas fysiskt och psykiskt av kvinnor, men feministerna ser till att det tigs ihjäl".
Lönestatisktik visar att kvinnor får sämre betalt för samma jobb? " Feministisk propaganda, kvinnor har mycket fler fördelar, dom kan ju till exempel flörta med chefen"
Satsning på forskning mot bröstcancer? "Feministisk konspiration, prostatacancer är mycket värre, och män screenas inte, diskriminering!"
Osv, osv, osv.
Fast siffrorna över alla misshandlade män finns ju inte. Det är klart att det också händer, men ingen har någonsin kunnat visa något annat än att det är en mycket liten, närmast försvinnande del av alla fall.
Och att det är tveksamt om screening av prostatacancer gör mer nytta än skada, och att det är därför det inte görs allmänt, det verkar inte höra dit.
Det där med att sexa till sig fördelar i arbetslivet är ju så dumt att det inte ens förtjänar att kommenteras, men den mycket märklige mannen Per Ström (har jag för mig att han heter)lyckades skriva en hel bok med sådana teorier. Han tror också att det är de elaka feministernas fel att män oftare hamnar i underläge i vårdnadstvister. Stackars Per har inte begripit att det säkraste sättet för en man att bli betraktad som en jämbördig förälder är att skaffa barn med en feminist. Och att ta ut hela sin del av föräldraledigheten, och vara med sitt barn, ska tilläggas.
Men tillbaka till de rädda männen. Varför så rädda?
Jag tror att de anar att tidens våg ska skölja upp dem på stranden, där de hjälplöst ska ligga och kippa efter luft. Medan havet drar vidare, tillsammans med de mer livskraftiga fiskarna, av alla tänkbara kön, och några till...

Hur svårt kan det vara?

Kör inte bil. Åk inte bil. Inte om det går att undvika.
Hur svårt kan det vara att fatta?
Jag går längs Ringvägen och ser stadsjeeparna dundra förbi, och kan inte sluta förundras över att så många inte förmå se sambandet mellan sin egen lilla bubbla och allt där utanför...
Som han som förklarade sin stadsjeep med att nu när han fått barn så ville han ha en säker bil. Terrorbalans som säkerhet. När grannen får barn och köper en pansarbil, vad ska jeepmannen göra då? Byta till stridsvagn?
(Dessutom är de blåsta, för passagerarna i jättejeeparna sitter inte alls säkert, sämre än i vanliga lite större bilar. Det enda jeeparna gör är att mosa mindre bilar, inte skydda sitt innehåll.)
Som sagt, hur svårt kan det vara att fatta?