Det skulle aldrig falla mig in att fira. Tvärtom. Jag kan inte för mitt liv begripa var det här nationaldagslarvet ska vara bra för. Andra länder firar självständighet, att de sparkat en förtryckare ut landet, eller så.
Vad skulle svenskar fira? Någon grundlagsförordningsändring, eller vad det nu var? Trams.
Hela jippot känns som något kladdigt "event", med utdelade flaggor och uppstagade kungligheter. Det har inte ett skvatt med svenska traditioner att göra.
Om det finns någon svensk nationaldag så är det midsommarafton. Då super sig svensken full i naturen, och ser svårmodigt en mycket tidig sol stiga över hjärtskärande grönska och obotlig ensamhet. Det är den svenska folksjälen det. Om det nu finns någon.
Riktigt glad blev jag i alla fall i förmiddags när jag klev ut ut Konsum och hamnade rakt i en demonstration för internationell solidaritet och mot rasism. Det tycker jag var ett väldigt bra sätt att fira 6 juni på.
Själv har jag dansat afrikansk dans i flera timmar. Det var också himla bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej tänkare!
Jodå, kan nog tycka att du har en poäng här - någon enskild händelse är svårfunnen som motiverar en nationaldag.
Men ändå! Jag låter dagen få några extra tankar om det vi har och som jag är stolt över. Det får mig att hissa flaggan den 6 juni.
Ha en bra dag!
Till största delen har vi 6:e juni som nationaldag eftersom Gustav Eriksson (Vasa) utsågs till kung över Sverige just det datumet 1523. Dagen har därför även kallats för Gustav Vasas Dag och Svenska Flaggans Dag, men nu är det alltså Sveriges Nationaldag som gäller.
Fast jag ser ingen anledning till att fira i alla fall. Om det finns ett datum som vi svenskar gärna firar på så är det Midsommarafton. Gör den dagen till Nationaldag istället.
jag håller med, Midsommarafton är 1000 gånger mer Nationaldag än någon annan, dessutom är den en gammal hednisk tradition, bara det gör den mer värd att fira.
Skicka en kommentar