Jag läser i DN om hur Nordpolen kan bli isfri redan i sommar.
Och strax efter hör jag i P1 inuiter i norra Kanada berätta om hur isen inte håller trots att det var en kall vinter, hur den mjuknar av varma strömmar.
Och sedan går jag ut och ser alla bilarna. Och på gångvägen nere vid Årstaviken kommer en stor fet suv med en ful gubbe och en ful kärring, de kör rakt fram på gångvägen över smala träbroar gjorda för fotgängare och cyklister, bara rakt fram i sin stora feta dyra mördarbil.
Och jag önskar så att jag hade något riktigt vasst i handen när de tränger in mig mot räcket, så jag kunde ha repat deras jävla blanka lack.
Och jag vill bli miljöterrorist och jaga ut alla bilar ut stan, tömma däck och krossa rutor och repa lack utav bara helvete.
Och sen lugnar jag ner mig lite och nöjer mig med att tänka att det borde vara lika fult att vara klimatförnekare som förintelseförnekare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag brukar höra det så här: "Tänk på avståndet mellan dröm och verklighet när du stiger upp ur sängen."
Annars gillar jag din ilska!
Läs mer här!
Ja, det är lätt att bli arg när man cyklar (även om jag gick just den här gången, men det blir lite lagrad bilist-beteende-ilska varje dag jag cyklar till jobbet).
Vilken bra blogg du har, för övrigt! Just vad en lätt folkilsken icke-bilist behöver...
Skicka en kommentar