Ibland spelar det ingen roll hur mycket man gör bra. Av allt jag hanterat på jobbet idag hanterade jag en sak mindre bra, och nu är det det enda som stannar kvar, som naggar och skaver och inte lämnar mig ifred.
Allt det andra saknar betydelse.
Försökte med yoga innan jag gick hem för att klara sinnet, men det blev snarast värre.
Känner mig som en klumpig okänslig trögtänkt idiot som bara snavar omkring och är onödig.
Enligt yogaläraren är det bra att sitta med fötterna ihop och huvudet långt nere mellan knäna när det är fullmåne, jag kanske borde sitta så hela kvällen.
I stället har jag lagat en överambitiös middag till mej själv och en halvsjuk unge som inte vill ha mat alls. Auberginer fyllda med köttfärs, trattkantareller, tomat, oliver och fetaost. Det ser i alla fall gott ut. Men det är inte klart ännu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar