Jag tror jag gör slut

Det här är tydligen en tid för att avsluta långvariga relationer.
För det första håller jag på att byta bank, efter att ha haft samma sedan mitt första sommarjobb. (Iofs har själva banken bytt skepnad genom åren, pkbanken-nordbanken-nordea, men jag har varit trogen).
Och idag känns det som om beslutet som vuxit fram sedan i somras är fattat - jag gör slut med Konsum.
När jag flyttade hit för 10 år sedan var ett av glädjeämnena att få en ny närmaste mataffär. Jag hade bott granne med ett roddigt, trångt och otrevligt Vivo med uselt sortiment, nu kom jag närmare ett stort, luftigt och välsorterat Komsum, med bra sortiment av ekologiska produkter, och med svenska äpplen på höstarna.
Jag har dessutom nostalgiska band till Konsum. När jag var barn hjälpte jag mamma och pappa att klistra in konsumkvittona i en speciell bok som man sedan lämnade in för att få tillbaka återbäringen. Själv jobbade jag kvällar och helger på ett förortskonsum i början av 80-talet, och har varit medlem sedan dess.
Nöjd och belåten alltså, och jag har handlat så gott som allt där.
Men i våras började det. Plötsligt var en bit av affären avspärrad och mörklagd, någon sorts arbete pågick. Efter någon vecka dök det upp "Ursäkta, vi bygger om-skyltar", och jag tänkte att det håller väl på ett par veckor. Tji fick jag.
Våren tog slut, sommaren kom och gick, allt större delar av affären var avspärrad, och resten låg i halvmörker. Hyllor bytte plats, varor lika så, vissa försvann och kom aldrig tillbaka. Sortimentet krympte allt mer, och det lilla som fanns kvar kunde ofta inte ens personalen hitta.
Efter ett tag började tålamodet sina. Jag smet iväg till Ica, en bit längre bort, som byggde ut för något år sedan. Trots att det är en rätt hopplös lokal, trång och ologisk, så var det en överraskande trevlig bekantskap. Jättebra sortiment, massor av ekologiska produkter, fler sorters svenska äpplen än Konsum någonsin haft, dessutom glädjeämnen som närodlade bondbönor och fräscha trattkantareller. Kul grejor som Muttis tomater och några av de sällsynta ekologiska kycklingarna.
Det blev fler och fler besök. Jag skaffade Ica-kort.
Så försöker jag ge Konsum en ny chans. Nu, omkring fem månader efter att de började, verkar själva ombyggnaden vara klar. Men alla hyllor är fortfarande inte färdigmonterade, alla varor är inte på plats. Det är luftigare än någonsin, vilket iofs är trevligt, men det verkar som att en massa varor har försvunnit. Det är ju inte direkt i första hand för att få andas fritt som jag går in i en mataffär...
Något de däremot blivit färdiga med är att installera självbetjäningskassor. Man ska själv pipa sina varor och lyfta ner varje vara i sin kasse innan man tar nästa. Kan väl funka om man köpt mjölk, bröd och en tidning, inte särskilt rationellt om man plockat på sig mer än så. Personalen vägrar styvnackat att öppna någon av de gamla kassor som finns kvar, oavsett hur mycket folk har handlat, vi ska "lära oss".
Har man med sig en kasse, till exempel Konsums egen miljöskonsamma tygkasse, så fungerar inte automatiken och någon ur personalen måste komma och låsa upp systemet.
Men det gör inget, förklarar en ung konsumtjej för mig, för det kommer alltid att stå en kassavärd där.
Hej och hå. Jag har förståelse för att man måste rationalisera, och ett par frivilliga automatiska snabbkassor hade varit riktigt bra.
Men det här är bara dumt. Gubbar muttrar, tanter börjar nästan gråta, och jag är övertygad om att det inte bara är jag som funderar på att byta butik för gott.
Och hur tänker man när man håller butiken öppen och låter folk handla på en byggarbetsplats i nästan ett halvår, i stället för att stänga två veckor i juli, hyra in ett stort gäng som får ge järnet, och sedan öppna med buller och brak och en fräsch butik?
Klart som fan att alla tröttnar.
Så nu är det slut, Konsum.