I morse när jag försökte låta bli att höra väckarklockan, eller egentligen mobilens vidrigaste signal som jag valt som väckning, då drömde jag om stekt lök.
Tunna ringar av lök som långsamt blev mjuka och nästan genomskinliga.
En dröm som trotsar i varje fall alla mina försök till tolkning.
Sen blev det värre, för hundlunchpromenadschemat bröt samman, och jag fick ringa lilla dottern hos sin pappa. Hon blev inte direkt lycklig över att behöva ta hand om en extra hundpromenad, för att uttrycka det milt.
I teorin är det jättekul att ha hund, och alla är villiga att ta hur mycket ansvar som helst. I praktiken löser det sig inte alltid så smidigt varje gång, för att återigen uttrycka det milt.
(Mindre milt: skrik, skäll och en dos krokodiltårar)
Riktigt riktigt bra: Babel special på SVT i går kväll.
Åsa Linderborg var redan en av mina idoler. Nu ännu mer. Och Daniel Sjölin, som jag inte hade sett så mycket av, eftersom jag förut oftast lyckats missa Babel, han var lysande. En programledare som är ordentligt påläst, men inte bara det, han är engagerad, lyhörd, kommer med bra följdfrågor även när samtalet sticker iväg åt olika håll, frågar om både personligt och allmängiltigt, det stora och det lilla...
Och så Åsa, öppen, ödmjuk, ärlig, modig, törs visa blottor och tveksamheter.
Det blir ett så bra möte, man vill aldrig att det ska ta slut.
Så ska ett intervjuprogram göras! Så intressant kan man prata om böcker! Heja SVT!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar